Weird Webzine Fantastik och verklighet

Diskussionshörnan:
Läsarna reagerar och diskuterar

 

KOMMENTARER OM MÖRKRETS MAKTER

 
MARTIN ANDERSSON (mail 21 jan. & 6 feb. 2018): Så här efter avslutad läsning kan jag bara konstatera att det är en riktigt häftig bok – en helt annan bok än Dracula, som Lotta Olsson påpekar [i DN], men likväl mycket läsvärd på egna meriter.
 
Jag tror först och främst att de uppdateringar som gjorts i texten kan läggas framför A–e:s dörr, då jag inte tror att Stoker skulle ha gjort sig det besväret, i synnerhet inte som Dracula redan fanns utgiven på engelska. Min koll på Draculas tillkomsthistoria är inte helt säker, men Stokers egna anteckningar, där en kalender ingår, indikerar att handlingen utspelar sig 1893. Jag gissar därför att boken skrevs i den vevan, och allt som kan dateras till senare i Mörkrets makter gissar jag därför är A–e:s bidrag (så till exempel beskrivningen av världsläget, referensen till orleanistkomplotten, etc.).
 
Jag tycker också att det finns en viss svajighet i Mörkrets makter: den vill vara både övernaturlig skräck och politisk thriller, och det funkar inte riktigt. Min gissning här är att de politiska intrigerna, och nedtonandet av vampyraspekten, är A–e:s försök att göra boken tillgänglig för en större publik (vilket du ju identifierar som det sannolika skälet till att Mörkrets makter publicerades). Ibland leder detta till att intressanta trådar blir hängande (som vampyrkvinnan på slottet Draculitz). (Å andra sidan var inte Stoker politiskt omedveten, och det finns en antydan till det i den färdiga Dracula, men dess stora betydelse i Mörkrets makter känns artificiell.) Däremot är moraliseringen i linje med temat i Dracula, och därför tror jag att de långa utvikningarna om moralisk ståndaktighet (i t.ex. Harkers dagbok och i Sewards och Van Helsings uttalanden) mycket väl kan vara Stokers bidrag. Möjligen kan A–e ha bättrat på denna aspekt (återigen för att flirta med en större publik). Jag har en känsla av att det mesta av Harkers skildring av vistelsen på slottet Draculitz kommer från Stoker. Min spekulation är att samarbetet mellan Stoker och A–e förmodligen inte var något fram-och-tillbaka-utbyte (såvida inte de fkatiskt träffades och arbetade tillsammans, vilket är fullt möjligt), utan att A–e utgick från ett tidigt utkast till romanen och sedan mer eller mindre fritt broderade ut det.
 
Namnbyten etc. kan möjligen motiveras av en vilja att understryka att Mörkrets makter är en annan bok än Dracula. Det kan naturligtvis vara så att namnen är annorlunda även i Stokers utkast, men jag tror inte det; bl.a. förekommer ju faktiskt namnet "Dracula" även i Mörkrets makter – i liturgin vid den svarta mässan i slottet Draculitz källare, och jag tror att detta är en direkt överflyttning från Stokers manuskript.

 

RED. SVARAR: Att Mörkrets makter bygger på ett tidigt utkast av Stoker, skrivet 1892 eller nära därpå – varför inte 1893? – är den tes jag driver i inledningen till utgåvan samt i den presentation (i stort sett samma text) som publicerats här hos Weird Webzine. Men Dracula i den klassiska utgåvan från 1897 kan inte ha skrivits 1893 även om handlingen utspelar sig då; också detta framgår av Stokers arbetsanteckningar eftersom han fortsatte att nedteckna idéer och uppslag flera år efter 1892, och mycket av detta återfinns i 1897 års Dracula. Jag skriver att "Efter 1892 blir dateringen av anteckningarna högst oklar", men det handlar om i vilken ordning de bör placeras och de exakta årtalen för dem. Här finns en sida med rubriken "Memo Drac." där anteckningarna har daterats 28/12 1895 – 5/4 1896.
 
Jag tror inte heller att Bram Stoker deltog aktivt i skrivandet av Mörkrets makter. David J. Skal har påpekat i ett mail till mig att Stoker i så fall skulle ha begärt ersättning för publiceringen och dessutom att varje avsnitt av följetongen skulle copyrightmärkas, eftersom han var mycket noggrann med dessa formaliteter (upphovsrätt var en hjärtefråga för Stoker); nu presenterades följetongen inte ens som en "auktoriserad översättning" eller "auktoriserad bearbetning". På något sätt hamnade ett tidigt, kanske inte ens fullbordat utkast till Dracula i Sverige, och när Dracula 1897 blev en framgång på kontinenten fick redaktionen bakom Aftonbladet och Dagen idén att utge sin egen version, bearbetad av A–e utifrån utkastet. Om någon annan utgav en översättning av Dracula – vilket verkade troligt att det skulle ske – så hade man ändå sin egen unika och mycket mer omfångsrika version.
 
Du gör bra påpekanden om vad som troligen är Stokers texter och vad som är tillägg av A–e. Det finns också märkligt många anspelningar på teatern romanen igenom, men inte i Dracula 1897; dräkter, scenerier och situationer jämförs återkommande med teaterkostymer, teaterdekor och dramatiska scener i klassiska pjäser och operor. Här hör man teatermannen Bram Stoker tala; och redan på ett tidigt stadium drömde Stoker om att romanen skulle bli en teateruppsättning, vilket man kan läsa om i Skals biografi.

 

SKICKA EN KOMMENTAR!

 

Weird Webzine utges av Aleph Bokförlag.
Följ oss på Twitter och Facebook!

Allt innehåll © 2018 Weird Webzine
och respektive upphovsman. All Rights Reserved.
ISSN 1234-1234